Hoppa till sidans innehåll

Knapp förlust i Norrbotten

2012-02-15 13:52
Det är en av dessa magiska vinterdagar i vinterstaden Östersund. För den som känner att hon/han har tiden så är det fullt möjligt att ta sin Cappuccino och trycka upp sej mot en vägg och känna solens varma strålar tina frusen kropp. För oss andra fortsätter arbetet med att hitta en väg, en gata, en stig att vinna basketmatcher på, för så här är det ju: hur mycket det än värmer att se oss ha prestationer som den igår i Luleå, så är det bara segrar som räknas i den här branschen….
  • Uppdaterad: 2012-03-14 13:12

Det kan hända att jag är part i målet efter mina år uppe i Luleå, men att komma till Pontushallen är alltid en fröjd, här märker man direkt att basket är viktigt.

Ta bara en sådan sak som att Pontushallen står dukad och klar för match redan från tidig förmiddag, hur många andra ställen i basketsverige kan erbjuda det? Dessutom förfogar våra värdar över den mesta publiken också och av förklarliga skäl så blir ju adrenalin-påslaget också därefter, det kommer liksom gratis till både spelare och coacher.

Inför matchen tycker vi oss ha en tydlig gameplan och med trettio minuter kvar tills uppkast, så handlar det nästan uteslutande om att repetera denna gameplan samt gjuta lite mod i varandra, det är ju trots allt vi som har 2-1 i inbördes möten hittills under säsongen…

Boakai öppnar upp matchens första poängkonto för oss innan det blir LF för mer eller mindre, hela slanten. Underläget är som mest 6-14 innan vi systematiskt jobbar oss in i matchen signerat tålamod, mod och skicklighet.

Framförallt är det Johan Rönström som visar på allvar att det finns stor basket i den där Söderhamnskroppen, sju poäng från hans händer ser till att vi har vittring efter Q1 – 20-24.

Andra perioden ska bli vår starkaste.

Med en härlig mix av insidespel (Boakai, J'son), attackspel (Ewe och Stefan) och distansskytte (Johan och Brynjar) så är vi både ikapp och förbi hemmalaget i poängprotokollet. Anfallsspelet i all ära, men det som imponerar storligen är försvarsspelet där vi följer våra riktlinjer till perfektion, ledning i paus – 48-41.

Under halvtidsvilan pratar vi i lugn och sansad ton att vi faktiskt inte åstadkommit ett skit än. Framför oss har vi 20 minuter av hårt jobb och det allra sista vi nämner är att komma ut redo de första fem minuterna och på så sätt säkerställa att LF inte får vittring, det finns få ställen i vårt avlånga basketmecka som det kan går så fort i som uppe i Luleå.

Vi får inte bara en bra start under andra halvlek – vi får en drömstart.

Mitt framför LF: s bänk pangar vår tuffing, J’son, i en trepoängare och gör ställningen 51-41. Lagen byter efter detta poäng sinsemellan och med två minuter kvar av Q3 så är det fortfarande vi som äger ratten – 63-54.

Tyvärr för vår del är det nu dags för en herre som fram tills denna sekund skjutit tre trepoängare (och satt en av dem) på de 28 matcher som han och LF spelat hittills denna säsong.

Jag pratar om Keith Ramsey som via två raka trepoängare ser till att hemmalaget gör anspråk på den ratt vi ägt sedan minut tolv och som sagt: när väl LF får momentum hemma i Pontushallen så är man en mycket tuff kund att rå på.

Slutet ska bli en rysare som även hade fått en viss Alfred Hitchcock att småle.

Med tre minuter kvar av matchen leder hemmalaget med sex poäng, 78-72, och för ett lag som lett stora delar av matchen för att sedan hamna i detta underläge, skulle kunna innebära betongkeps och gamnacke.

Inte för Jämtland Basket.

Tack vare fyra raka poäng signerade Klaric/Stamper och en blytung trepoängare av vår vän islänning, Brynjar Björnsson, så är det helt lika med bara dryga minuten kvar att spela.

Trots att Drazen fram tills nu inte haft en av sina bättre matcher, så råder det ingen tvekan vem vi vill gå till i posten och när han väl sätter igång sin patenterade ”upp-under-skopa-move”, så känner vi oss trygga.

Vi kan inte önska mycket mer om vi pratar om ”bra skott”, ”bra avslut” för vårt lag i den situationen än det Drazen ger oss där.

Tyvärr är inte resultatet det vi hade önskat.

Jag vet inte hur länge bollen ligger där på ringen, men jag ska villigt erkänna att tankarna under dessa (långa) sekunder gick tillbaka till matchens sista sekunder mot Dolphins hemma i Östersund häromsistens där Mitchell avgjorde efter att bollen bestämt sej för att trilla i, jag hinner tänka: ”om det finns en Gud så ser han till att jämna ut tur och otur – nu”!

Jag antar att Gud hade viktigare saker för sej, för någon boll trillar inte i korgen utan istället är det en stekhet Christopher Ryan som får gå till välgörenhetslinjen och fortsätta vara högprocentig, ledning för LF med 81-79 och vi med sista anfallet.

Det vore väl att försköna historien något och hävda att vi är tokorganiserade under matchens sista anfall men till slut hamnar bollen i händerna på vår för dagens bästa spelare, Johan Rönström, som ser till att skapa sej utrymme för att skjuta hem matchen från trepoängslinjen med bara sekunder kvar.

Ring ut.

Returen går rakt upp i luften och som skjuten ur en kanon kommer J’son svävade över allt och alla och tippar bollen i bakre ringkant – ut.

Bollen tar en ny bana rakt ut från korgen och där från ingenstans kommer nästa modiga älg i form av Evaldas Zabas och i matchens absolut sista tiondel av sekund får han den sista chansen att ordna förlängning och, ja, ni börjar känna till resultatet vid detta lag: ring ut.

Basketligans bäste poängplockare gör naturligtvis poäng där åtta dagar i veckan…tungt.

Efter matchen pratade vi uteslutande om att sluta tycka synd om varandra, vi har helt enkelt inte tid för sådant jambomambo. Redan på fredag väntar Årets Match hemma i Tegeltemplet när de regerande svenska mästarna kommer på besök.

Med prestationen igår i färskt minne så tycker jag att vår jakt på sista slutspelsplatsen är – trovärdig.

Just begreppet ”trovärdigt” är något vi pratar mycket om inom gruppen just nu och detta är det enda vi kan påverka, vår egen trovärdighet. Fortsätter vi vara just detta i kombination med att jobba ännu hårdare, så vetitusan om inte han däruppe snart tar sej tid till bönande älgar!

Vi tror fortfarande på det vi gör, på varandra.

Och det sista vi gör är att tycka synd om oss själva.

Coach D 

 

 

Skribent: Peter Johansson
facebook twitter-icon YouTube icon button Instagram-icon eng

 

Basketapp
appstoreGoogle

Basketapp Herr Basketapp Herr

basketvoice

 
 
 


SpaldingTrueToTheGameBlack

 

Bonnier_Bonnierforlagen_NOR_BLACK

 

Läs Spelet logga

Postadress:
Svenska Basketbollförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: +46 8 699 60 00
E-post: This is a mailto link

Se all info