Om Idrotts-Sverige

Nästan hälften av landets knappt sju miljoner invånare mellan sju och sjuttio år är med i en idrottsförening (enligt Statens statistiska centralbyrå, SCB). Av dessa är cirka två miljoner aktiva utövare. Cirka 650 000 ägnar sig åt tävlingsidrott på skiftande nivåer och ungefär 7 000 kan sägas höra till eliten, d v s tävlar på nationell mästerskapsnivå. En undersökning i Stockholm 1984 visade att hälften av regionens elitidrottare betalade "ur egen ficka" för att ha råd att tävla på elitnivå. Även om andelen professionella idrottare eller halvtidsproffs troligen har ökat sedan dess, är det förmodligen endast ett tusental som lever gott på idrott.

Idrotten lockar ungdomar
Ännu mer dominerar idrotten bland ungdomar. I åldrarna sju till femton år är drygt två av tre pojkar och varannan flicka med i en idrottsförening. Dessutom idrottar var tionde pojke/flicka utanför den organiserade idrotten.

Ett mått på ungdomsidrottens omfattning är det statliga lokala aktivitetsstödet som går till även annan ideell ungdomsverksamhet. Under 1999 genomfördes nära sju miljoner aktiviteter inom idrotten. Det betyder att ca 150 000 ungdomar deltar i idrott en vanlig dag.

22 000 föreningar i 68 förbund
Idrottsrörelsen består av 68 specialidrottsförbund med ca 22 000 föreningar, Korpens ca 7 000 klubbar oräknade. Drygt 40 procent av medlemmarna i dessa föreningar är kvinnor.

Över 500 000 ideella ledare utgör ryggraden i idrottsrörelsen. De allra flesta arbetar helt ideellt och värdet av deras insatser har beräknats till ett värde av 14 miljarder kronor.

Idrottens stora mångfald är en av dess största tillgångar. Det finns plats för joggaren som filosofiskt lunkar och maratonlöparen som siktar mot OS. I korpen kan alla få motion och samtidigt få vara barn på nytt. I lagidrotterna skolas alla enligt den internationellt berömda "svenska modellen" som hyllar kollektivets styrka.

Oavsett vilken gren eller inriktning man väljer utgör idrotten en viktig plats för social gemenskap, oavsett samhällsklass, ålder eller hudfärg.

Riksidrottsförbundet
Idrottens verksamhetsidé säger att idrott ska bedriva så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som social och kulturellt. Verksamhetsidén finns utförligt beskriven i idéprogrammet Idrotten vill. 

Många vill komma in Riksidrottsförbundet för att få erkännande, stöd och bidrag. Vartannat år finns möjligheten att väljas in av RF-stämman, idrottens riksdag, enligt vissa fastlagda kriterier.

För medlemskap i RF krävs att det sökande förbundet

• är en ideell förening
• bedriver idrott i samklang med idrottsrörelsens ideologi
• inte bedriver verksamhet besläktad med redan befintligt förbund i RF
• har minst 50 medlemsföreningar
• har minst 3 000 individuella medlemmar

Riksidrottsförbundet leds av riksidrottsstyrelsen, RS, som företräder de 68 medlemsförbunden gentemot myndigheter och politiker samt svarar för den strategiska ledningen av svensk idrott.

RF-kansli i Stockholm
Till sin hjälp har RS ett kansli i Idrottens Hus på Östermalm i Stockholm som driver det dagliga operativa arbetet. RF-kansliet ansvarar för genomförandet av RF-stämman, leder samarbetet med de olika specialidrotts- och distriktsförbunden. Till RF:s uppgifter hör också kontakter med departement, remisshanteringar och utredningar.

Den övriga verksamheten delas in i tre områden: kommunikation och samhällskontakter, idrottsutveckling samt uppdrag och utbildning. Idrottens Hus härbärgerar ca hälften av RF:s medlemsförbund i en form av kontorshotell som erbjuder såväl administrativ service som IT-support och gemenskap.