Hoppa till sidans innehåll

Pionjären Lars-Åke Nilsson

21 APR 2020 13:17
Lars-Åke Nilsson blev Svenska Basketbollförbundets förste ordförande när han var 29 år gammal. Han stakade ut riktningen för mycket av det som finns idag. 29 år gammal idag skulle han ha varit en stjärna med sitt hållbara entreprenörskap.
  • Uppdaterad: 21 APR 2020 13:17

Lars-Åke Nilsson var en pionjär. Ordet känns som om det tillhör den tidsepok då Svenska Basketbollförbundet grundades men innebörden är egentligen ännu mer aktuell idag då varenda svensk gymnasieelev har fått driva UF-företag. Entreprenören, läraren och möjliggöraren har lämnat oss med ett fantastiskt arv.

Historia blir sällan levande. Inte minst för den generation som inte var med när det hände. Det är svartvita foton, knastriga radioreferat och röster som förvrängts av tidens tand. För någon från Generation Z, ja det är generationen EFTER millenials, så är Lars-Åke Nilsson med allra högsta sannolikhet helt okänd. Svenska Basketbollförbundets första ordförande som nyligen gick bort, 97 år gammal. Men vi gör ändå ett försök att levandegöra en av Svensk Baskets absolut viktigaste personer.

Året är 2020. Föreställ dig en 29-årig gymnastiklärare (alltså född 1991) som i efterdyningarna av något som, låt oss säga Coronapandemin, samlade upp all den energi som fanns kring en ny sport och fick saker att hända lite överallt. Nya föreningar startas,det pratas om OS, den hetaste nya mediakanalerna plockar upp fenomenet. Denna 29-åring skulle snabbt hamna på alla möjliga listor över megatalanger, superkommunikatörer och sociala entreprenörer. Inte för att han skulle hålla låda i Linkedin-videor eller posta inspirerande citat på Instagram – utan för att han skulle få saker att hända på ett hållbart sätt. Dagens Lars-Åke Nilsson skulle ha varit samma sak som han var 1949, en social entreprenör med en hållbar verksamhetsidé – typ en stjärna alltså.

Han var nämligen den typen av ledare som fick saker gjorda, saker som gjorde att andra kunde skina.

Åke Nilsson med generalsekreterare Ali Strunke. Foto: Fricis Forstmanis

När han 1982 fick beskriva hur grundandet av Svenska Basketbollförbundet gick till beskrev han det som en rad olika yttre omständigheter som orsak. Det berodde på att balterna kommit till Sverige, att det rådde byggstopp efter andra världskriget och därmed fanns ett tryck på att utöva sporter i mindre idrottshallar och att det var OS i närbelägna Helsingfors med basket på programmet. Handboll – som var mycket större i Sverige då – fanns inte med förrän 1972 i München.

Arbetet med att få ett svenskt lag till OS 1952 misslyckades men det var inget som stoppade honom. Han tog sin bil och några svenska spelare och åkte till Helsingfors över Haparanda och tältade på vägen för att se den olympiska basketbollturneringen. Färja tillbaka men var tvungen att använda kran för att lyfta upp bilen på däck för det fanns ingen bilfärja mellan Stockholm och Helsingfors då.

Han startade KFUM Söder 1949 och KFUM Blackeberg 1953, de två svenska basketföreningar som än idag har flest medlemmar. Och han var med som spelare i det första laget som vann ett SM-guld 1954, KFUM Söder.

Lars-Åke Nilsson drev på för att Svensk Basket skulle komma ut i världen och redan 1953 deltog man i EM i Moskva. Idel förluster och sista plats spelade mindre roll, det handlade om att växa och att bryta ny mark. 1956 blev Sverige inbjudna till en prestigefylld turnering i Italien och Lars-Åke Nilsson skriver:

”Hur kunde förbundet ha råd med detta stora internationella program redan åren efter bildandet? Svaret: Pionjärandan.”

Samma år, 1956, sändes SM-finalen mellan KFUM Söder och IK Eos i svensk TV och någon annan fick även göra debut i TV, nämligen prins Bertil som agerade prisutdelare. Några år senare åkte herrlandslaget till USA trots att man kommit i konflikt med AAU:s mäktige boss Dan Ferris. AAU finns även idag och är för många unga ett slags exponeringsturneringar på sommaren för high school-talanger som drivs av mer eller mindre nogräknade talangscouter och agenter.

Och om ni undrar varför basketen idag är en av de sporter som är i princip 50/50 vad gäller antalet kvinnliga utövare och därmed har en unikt hållbar struktur skriver Lars-Åke Nilsson så här 1982:

”År 1957 var damerna mogna för SM-spel och 1959 inrättades JSM och skol-SM. I bestämmelserna för JSM och skol-SM visade SBBF lejonklon genom att som första förbund inom lagidrotterna ge flickorna samma inbjudan som pojkarna, inga geografiska begränsningar!”

 

KFUM Blackeberg blev svenska mästare 1963 med Lars-Åke Nilsson som tränare. Foto: Fricis Forstmanis

Det Lars-Åke Nilsson redan då förstod och agerade efter var något som blivit i populärt i NBA nu, nämligen ”trust the process”. Han byggde sporten, startade föreningar, såg till att vi blev medlemmar i Riksidrottsförbundet och lyckades samla och få en rad pionjärer att samverka. En personlig egenskap som nog alla inom svensk idrott vet att uppskatta. Han inkluderade kvinnor tidigt och var mån om att utländska spelare skulle vara en viktig del av svensk basket. Han var före sin tid.

Fokus låg inte på att göra resultat, det handlade om att göra rätt, att växa och att lära sig. Det vi idag kallar ”growth mindset” applicerades av Lars-Åke redan då. Eftersom Sverige var det näst sista förbundet att bildas i Europa (bara norska basketbollförbundet kom efter) var det även naturligt att ta intryck av omvärlden, att vara internationell och att söka samarbete.

Lars-Åke Nilsson var den som fick hela Riksidrottsmötet att godta att man kan vinna ett SM-guld med ”icke-svenskar” i laget. Den saken i sig förklarar inte varför basketen har nästan 50% av alla deltagare med utländsk bakgrund, men det tankesätt och den övertygelse som ligger bakom detta har naturligtvis satt sina spår i hela verksamheten.

När Lars-Åke avgick som ordförande 1970 fanns det 250 basketföreningar i Sverige. Ingen annan har sedan dess varit ordförande en längre tid än så och då var han bara 47 år när han avgick, han kände att någon annan måste ta över för att fortsätta drivet. Och vi såg ju vad som hände på 70-talet.

Lars-Åke var pionjär, lärare och möjliggörare. En person vi nog aldrig lyfte fram tillräckligt men som samtidigt inte gjorde något för att få yttre bekräftelse. Han drevs inte av det. Vi vet inte om det var Corona som till slut plockade honom men hans vän Pelle Ericstam sade en sak efter hans frånfälle: Han tog det väldigt hårt att säsongen avslutades för då kunde han inte längre följa ligorna via text-TV.

Det finns en mening med att vi alla lever. Det gäller bara att hitta den väg som var menad för oss och göra det mesta vi kan av det. Knacka bort all ovidkommande massa ur stenen för att hitta vår skulptur där inne. Pionjären, läraren och möjliggöraren Lars-Åke Nilsson gjorde just det och banade därmed vägen för oss alla inom Svensk Basket. Vi är dig evigt tacksamma.

Låt oss visa det med våra gärningar framöver i Svensk Basket – låt oss fortsätta driva på, samt verka för förändring och tillväxt. Resan har bara börjat och vet ni vad – vi har fortfarande pionjärer och prinsar hos oss även om en kung har lämnat oss.

Skribent: Johannes Wohlert
Epost: This is a mailto link


facebook twitter-icon YouTube icon button Instagram-icon 

 



Min_Match_Banner_Nej_200X200

feucph3c1

Postadress:
Svenska Basketbollförbundet
Box 11016
100 61 Stockholm

Besöksadress:
Skansbrogatan 7
118 60 Stockholm

Kontakt:
Tel: +4686996000
E-post: This is a mailto link

Se all info