Basket är mer än poäng, tabeller och resultat. Den är också relationer, ansvar och människor som vågar ta plats. Ett tydligt exempel på det är RefQueens – ett initiativ inom Stockholmsbasketen som sätter fokus på trygghet, gemenskap och den psykologiska delen av domarskapet.

RefQueens startades för två år sedan av domarna Åsa Lindahl och Anna‑Maija Perander, tillsammans med Stockholm Basket. Med stöd och engagemang från Merima Hellsing och Patrick Montgomery på Stockholm baskets kansli växte idén fram om ett sammanhang där tjejer inte bara rekryteras till domarskapet – utan också får förutsättningar att stanna kvar och utvecklas över tid.

– Kärnan är enkel: gemenskap, stöd och att uppmuntra till nästa naturliga steg i domarresan, säger Åsa.

Där den största skillnaden görs

Många domarutbildningar fokuserar på regler och teknik. RefQueens kompletterar detta genom att lägga stort fokus på den mentala och psykologiska delen av domarskapet.

– Jag tycker personligen att det är där vi gör den största skillnaden, säger Anna‑Maija. Hur man hanterar sina tankar, känslor och sin osäkerhet – särskilt i början av sin domarkarriär.

Redan vid RefQueens första träff blev behovet tydligt. En ung tjej berättade att hon gått matchledarutbildningen för Easy Basket ett år tidigare, men inte vågat döma förrän hon såg att det skulle finnas kvinnliga handledare och en RefQueens‑sammankomst.

– Det var en otroligt fin bekräftelse på att vi behövs, och att den trygga atmosfär vi försöker bygga verkligen betyder något.

För många unga domare börjar resan med nervositet och osäkerhet. Felicia Lundberg, en av de yngre domarna inom RefQueens, minns sin första match tydligt.

– Jag var väldigt nervös och kände mig osäker. Det är så mycket att hålla koll på under en basketmatch, och jag var mest rädd för att göra något misstag eller glömma något, säger hon.

Just den känslan är något RefQueens vill fånga upp tidigt – innan osäkerheten blir ett hinder för att fortsätta döma.

Domare som förstår spelet

En viktig del av RefQueens är att lyfta fram vilka domarna faktiskt är. Många domare kommer själva från basketen – de är eller har varit spelare.

– Vi förstår spelet, tempot och situationerna som uppstår på planen, säger Åsa. Det är lätt att glömma från läktaren, men domare är en del av basketen, inte något vid sidan av.

Den förståelsen, kombinerad med trygghet och stöd, skapar bättre matchbilder och ett lugn som smittar av sig i hela hallen.

Trygghet som gör att fler stannar kvar

Att vara ung domare innebär att fortfarande vara under utveckling – precis som spelarna. Ändå kan situationer uppstå som blir tunga att bära ensam. Där fyller RefQueens en avgörande funktion.

Anna‑Maija berättar om en tuff match där problemet tydligt låg hos en vuxen coach. Hennes största oro var att den unga domaren skulle sluta döma.

– Nu vet jag att hon är tillbaka och dömer fortfarande. En fantastisk person och en duktig domare. Det är exakt därför RefQueens behövs.

Ibland handlar stödet om att stå kvar i en svår situation. Ibland om att sätta ord på det som händer. Och ibland om att hjälpa unga domare att förstå att de faktiskt gör ett bra jobb – även när det inte känns så.

– Många gånger är det bara de egna tankarna som stör fokuset. När någon säger ”det här syns inte – du gör det bra”, kan det göra enorm skillnad.

För Felicia har RefQueens blivit en avgörande trygghet i domarrollen.

– Det har betytt mycket för mig att alltid ha en grupp bakom sig som man kan vända sig till. Det finns en stark gemenskap i RefQueens och man känner sig aldrig ensam, säger hon.

Skillnaden märks tydligt ute på planen.

– När jag går in i en match känner jag mig mer säker. Jag vet att det finns flera tjejer i ungefär samma ålder som sitter i samma sits som jag. Det gör att jag vågar lita mer på mina beslut.

Domarens stund att stråla

Ett återkommande budskap inom RefQueens är att våga ta plats i rollen.

– När vi blåser, då är det vår stund att stråla på planen. Lite som när en spelare gör mål. Njut av den stunden i stället för att bli blyg eller osäker, säger Anna‑Maija.

Att förstå att man kommer missa vissa situationer är också en viktig del av domarskapet. Skillnaden mellan att missa en bedömning och att tillåta något medvetet är central – liksom insikten att domarens uppgift alltid är att göra sitt bästa för spelet och spelarna.

Mer flyt – inte fler visslor

Bra domarskap handlar inte om att blåsa allt man ser, utan om att skapa flyt, trygghet och rättvisa utifrån matchens nivå.

– Vi blåser det som är viktigt för just den matchen. När vi har satt nivån är det upp till coacherna att coacha sina lag därefter, säger Anna‑Maija.

Ett tydligt kvitto på väl genomfört domararbete är när coacher anpassar sina instruktioner efter bedömningarna på planen.

– När man hör ”visa händer” eller ”ut ur tresek”, då vet man att man gjort ett bra jobb.

Gemenskap som bär över tid

RefQueens handlar inte bara om matcher – utan om sammanhang. Ett nätverk där man kan ställa frågor, ventilera situationer, jämföra perspektiv och känna att man hör hemma.

– Gemenskapen är en grundpelare för att vilja fortsätta döma, säger Åsa. Det kan vara avgörande efter en tuff match.

Mentorskapet växer också naturligt. Tjejer som var med tidigt i RefQueens engagerar sig nu själva som mentorer och handledare.

– Det bygger en kultur där man både utvecklas själv och hjälper nästa person att våga.

Drömmen framåt

På kort sikt vill RefQueens få fler tjejer att ta steget till nivå 1 och nivå 2. På längre sikt finns en tydlig dröm.

– Nivå 3‑utbildningen är begränsad till 12 deltagare per år. Min dröm är att andelen kvinnor där ökar kraftigt. Då vet jag att vi har lyckats, säger Anna‑Maija.

För svensk basket skulle det innebära fler domare som stannar längre, bättre matchklimat och fler förebilder för nästa generation.

Till tjejer som tvekar

Till tjejer som är nyfikna men inte vågar ta steget är budskapet tydligt: du behöver inte vara färdig.

– Du utvecklas genom att döma, precis som du utvecklas som spelare genom att spela, säger Åsa.

– Du kan bli positivt överraskad över hur roligt det är – och över din egen förmåga, fyller Anna‑Maija i. Jag trodde själv länge att jag aldrig skulle våga. I dag är domarskapet min viktigaste hobby.

Felicia känner igen sig i tvekan hos andra som funderar på att börja döma – och hennes råd är enkelt.

– Man borde testa. Man får så mycket mer av rollen än vad många tror. Det är kanske inte för alla, men det är nyttigt för alla att våga prova. Man utvecklas inte bara som domare, utan som person också.

RefQueens visar att domarskap är mer än match – det är mod, utveckling och människor som vågar ta plats. På planen och i basketen.