Sommaren 2026 gav både positiva besked och tydliga lärdomar för svensk ungdomslandslagsbasket. En omfattande utvärdering av landslagsverksamheten visar att Sverige har mycket att bygga vidare på, men också områden där programmet behöver bli tydligare, mer sammanhållet och bättre på att stödja varje spelares utveckling.

Efter sommarens ungdomslandslagsverksamhet har Svenska Basketbollförbundet genomfört en samlad utvärdering av programmet för U16, U18 och U20. Underlaget består av utvärderingar från landslagsstaberna, svar från 94 spelare, statistik och videoanalys samt förbundets operativa erfarenheter från sommarens verksamhet. Ambitionen har varit att se bortom enskilda matchresultat och i stället förstå vilka styrkor och utvecklingsområden som återkommer i flera lag och åldersgrupper.

– Det viktigaste för oss har varit att inte fastna i en diskussion om resultat i enskilda matcher eller mästerskap. Vi har försökt förstå vad sommaren säger om vårt program som helhet och vilka förändringar som kan hjälpa oss att skapa ännu bättre utvecklingsmiljöer för våra spelare, säger Andrew Pleick.

Mycket fungerar redan bra

Utvärderingen visar att det finns en stark grund att bygga vidare på. 91 procent av spelarna upplever att nivån i landslaget bidrar till deras utveckling. 98 procent svarar att de vill representera Sverige igen och 83 procent uppger att de prioriterar landslaget. Flera staber beskriver dessutom miljöer med stark lagkänsla, tydliga roller och ett bra samarbete mellan ledare och spelare.

– Det som gläder mig mest är att nästan alla spelare vill representera Sverige igen. Det visar att stoltheten över landslaget är stark och att spelarna upplever att de utvecklas i våra miljöer, säger Andrew Pleick.

Men utvärderingen visar också att det inte räcker att erbjuda en inspirerande och utmanande miljö. Förbundet behöver bli ännu bättre på att hjälpa spelarna att förstå nästa steg i sin utveckling.

Hög nivå men behov av tydligare individuell riktning

Spelarnas svar visar ett tydligt mönster. Medan 91 procent upplever att spelarnivån utvecklar dem, är resultaten lägre i frågor som handlar om individuell feedback, rolltydlighet och utvecklingsplaner. 71 procent upplever att de utvecklas individuellt under lägren, 72 procent vet vad de ska utveckla mellan samlingarna och 67 procent upplever att coacherna ger tydlig individuell feedback. Förtroendet för roller, speltid och spelsätt ligger på 62 procent.

– Samtidigt behöver vi vara ödmjuka inför att spelarna efterfrågar tydligare individuell feedback och bättre stöd mellan samlingarna. Där har vi ett ansvar att bli bättre. Landslaget ska inte bara vara en plats där spelaren får mäta sig internationellt, utan också en miljö som hjälper varje individ att förstå sin egen utvecklingsresa, säger Andrew Pleick.

I de öppna svaren återkommer samma önskemål. Många spelare vill ha tydligare feedback, mer videoanalys och en konkret utvecklingsplan att ta med sig hem till sin vardagsmiljö. Flera efterfrågar också bättre samverkan mellan landslaget och deras klubbcoach.

Återkommande mönster på internationell nivå

Den sportsliga analysen visar att svenska ungdomslandslag kan konkurrera internationellt genom försvarsspel, energi och spel i högt tempo. Samtidigt återkommer vissa utmaningar i flera åldersgrupper.

Bland de mönster som identifierats finns svårigheter att hantera internationellt tempo och press, att fatta beslut i etablerat fem mot fem-spel, att möta den fysiska nivån samt att hitta nya lösningar när den första planen inte fungerar.

Utvärderingen pekar inte på ett enskilt lag eller enskild årskull, utan på områden där svensk basket som helhet kan fortsätta utvecklas.

– Det här är inte en utvärdering som handlar om att leta fel. Det handlar om att identifiera återkommande mönster och förstå vad vi behöver förbättra för att ge våra spelare de bästa förutsättningarna att lyckas internationellt, säger Andrew Pleick.

En ny verklighet runt spelaren

En annan viktig slutsats är att dagens spelare verkar i ett betydligt mer komplext basketlandskap än tidigare generationer. Klubb, familj, RIG eller NIU, college, rådgivare och andra aktörer är ofta en del av spelarens vardag och påverkar de beslut som tas inför en landslagssommar.

Trots det är viljan att spela för Sverige fortsatt mycket stark. Utmaningen ligger snarare i att säkerställa att landslaget upplevs som en relevant och värdefull del av spelarens totala utveckling.

– Basketvärlden ser annorlunda ut idag än för tio år sedan. Våra spelare navigerar mellan klubb, landslag, college, familj, agenter och många andra influenser. Det ställer högre krav på oss som förbund att vara relevanta, tydliga och skapa ett verkligt värde för spelaren, säger Andrew Pleick.

Starkare samarbete mellan landslag och klubb

Ett av de tydligaste utvecklingsområdena handlar om kopplingen mellan landslaget och spelarens vardagsmiljö. I dag riskerar viktig feedback att stanna hos spelaren själv, samtidigt som klubbar och skolmiljöer inte alltid får ta del av de utvecklingsområden som identifierats.

Målbilden framåt är därför en tydligare utvecklingslänk mellan landslag, spelare och klubb. Tanken är att spelaren ska få med sig konkreta prioriteringar från landslaget som kan följas upp tillsammans med den miljö där spelaren tillbringar större delen av året.

– Vi har spelarna under några veckor varje år. Klubbarna, RIG och NIU möter dem nästan varje dag. Om vi ska lyckas maximera utvecklingen måste vi skapa en starkare länk mellan de miljöerna. Det handlar inte om att någon ska göra mer än någon annan, utan om att vi behöver dra åt samma håll runt spelaren, säger Andrew Pleick.

Konkret riktning inför 2027

Utvärderingen har också mynnat ut i flera konkreta utvecklingsområden inför nästa år. Bland annat vill förbundet arbeta mer proaktivt med spelarrelationer, tillgänglighet, föräldradialog, utvecklingsplaner, kompetens kring collegefrågor samt bättre samverkan mellan landslag och klubbar.

Samtidigt betonas vikten av att fortsätta utveckla stödet runt landslagen genom bättre planering, starkare administrativa funktioner och tydligare processer för uppföljning.

För Andrew Pleick handlar utvärderingen ytterst om att skapa ett bättre program över tid.

– Jag ser utvärderingen som något positivt. Vi har fått en tydligare bild av vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Det finns ingen snabb lösning, men det finns många konkreta steg vi kan ta redan inför 2027.

– Om vi fortsätter att vara självkritiska, lyssna på våra spelare och arbeta närmare våra klubbar är jag övertygad om att vi kommer att stå starkare framåt.

Läs hela utvärderingen här: