Sedan förra förbundsmötet har Svenska Basketbollförbundet befunnit sig i en intensiv och formande period. Med två verksamhetsår bakom sig summerar förbundsordförande Susanne Jidesten en tid som präglats av både stark utveckling och tuffa prioriteringar – men också av ett tydligare gemensamt arbete inom svensk basket.

– Det har varit två fantastiska men också ansträngande år. Sammantaget visar perioden att svensk basket fortsatt är i stark rörelse framåt, även om tillväxten inte längre sker inom alla områden, säger hon.

Under 2024-2025 har intresset för basket fortsatt att växa och antalet LOK-stödsaktiviteter ökat, liksom antalet föreningar. Samtidigt har antalet licensierade spelare minskat för första gången på flera år – ett tydligt tecken på att basketen, liksom idrotten i stort, befinner sig i ett nytt skede där förutsättningarna förändras.

Avgörande vägval och tydligare struktur

Flera strategiska beslut har varit avgörande för styrelsens arbete under mandatperioden. Ansökan om att stå värd för gruppspel i EuroBasket Women 2027, bildandet av bolag samt en omgjord ledningsorganisation lyfts fram som centrala vägval.

– Det här är beslut som på olika sätt påverkar förbundets långsiktiga kapacitet och möjligheter att utvecklas, både organisatoriskt och sportsligt, säger Jidesten.

Arbetet inom ramen för Strategi 2025 har präglat stora delar av perioden. Förbundet har nått de flesta av de uppsatta målen, och i vissa fall har målen även behövt revideras längs vägen. Flera delar av verksamheten har haft stark tillväxt, partnerskap har både förlängts och tillkommit, och svensk basket har synts internationellt – från seniorlandslag i EM till att rullstolslandslaget återigen etablerat sig i europeiska sammanhang och inte minst med representation i FIBA Europa och FIBA i styrelse och kommittéer.

Samarbeten som En sportslig chans har också fortsatt att utvecklas och gett fler föreningar möjlighet att växa utifrån sina egna förutsättningar.

Lärdomar från Strategi 2025

Med facit i hand lyfter Susanne Jidesten vikten av gemensamma prioriteringar och uppföljning som en tydlig styrka i strategiarbetet.

– Det skapar riktning, tydlighet och gör arbetet uppföljningsbart. Samtidigt har vi lärt oss att strategin behöver spridas bättre och brytas ner tydligare så att alla – på distrikts- och föreningsnivå – ser hur den kan användas i vardagen.

Behovet av mer mätbara mål och ännu större transparens är viktiga insikter inför kommande strategiperiod. Samtidigt betonas att de tre fokusområdena VARA, VÄXA och VINNA varit relevanta och lett till många initiativ som lagt grunden för nuläget.

Mer dialog – men fortsatt utvecklingsbehov

Samarbetet mellan styrelse, kansli och föreningar har under perioden utvecklats genom fler gemensamma träffar, digitala möten och ökad dialog. Engagemanget är högt, men utmaningar kvarstår, inte minst kopplat till kommunikation och framförhållning.

– För ofta blir det fortfarande ”förbundet” som inte gör eller inte når fram. Där behöver alla delar bli bättre på information och på att tänka mer utifrån och in, för att underlätta för dem som engagerar sig lokalt, säger Jidesten.

Hon betonar vikten av att förbundet ser sig som ett stöd till de många goda krafter som finns i distrikt och föreningar runt om i landet.

Samtidigt uppmärksammas det arbete som genomförts internt för att hålla ihop helheten under en delvis turbulent tid. Ett särskilt tack riktas till kansliets medarbetare och förbundsstyrelsen för den energi och det engagemang som lagts ner – som en viktig grund inför nästa steg med Strategi 2030.

Strategi 2030 – ett vägskäl för svensk basket

När Strategi 2030 nu sjösätts sker det i en tid som beskrivs som ett vägskäl. Svensk basket står stark, men omvärlden förändras snabbt. Ökade kostnader, oförändrat statligt stöd och hårdare konkurrens om kommersiella intäkter ställer nya krav. Samtidigt minskar ungdomskullarna, vilket gör både rekrytering och kvarhållande allt viktigare.

– Vi behöver göra det enklare att driva förening, bli bättre sportsligt på alla nivåer och våga tänka nytt. Det var inte bättre förr – och det är inte så vår omvärld utvecklas, säger Jidesten.

Den nya strategin bygger vidare på tre övergripande pelare men skiljer sig genom att tydligare brytas ner i strategiska möjliggörare och gemensamma förhållningssätt. Arbetet har skett i bred förankring med distrikt och föreningar, och redan från start finns en plan för hur strategin ska spridas och omsättas i praktiken. Förhoppningen är att fler föreningar ska använda Strategi 2030 som grund i sina egna planeringar.

Framåtblick och ansvar i hela rörelsen

Möjligheterna de kommande åren beskrivs som stora. Basketen samlar människor – både spontant och organiserat – och gör skillnad för individer och samhällen. Kommande mästerskap som EuroBasket 2027 och internationella ungdomsevenemang, tillsammans med satsningar som En sportslig chans och Youth Lab, pekas ut som viktiga katalysatorer.

Samtidigt betonas att strategin bara blir verklighet om den ägs av fler än styrelsen.

– Det räcker att adressera någon del av strategin i styrelsen, med ledare och spelare, för att börja göra skillnad. Ju fler som är med, desto starkare blir vi, säger Jidesten.

Personligen har mandatperioden varit lärorik.

– Det har handlat om att lyssna mer, agera snabbare och se värdet av ordning, dialog och återkoppling. Och kanske framför allt: att det finns oerhört många kompetenta och engagerade personer som vill svensk basket väl.